Socialt behandlingsarbete

Socialt behandlingsarbete 1. Min uppfattning à ¤r att Socialtjà ¤nstlagen à ¤r generellt sett en ramlag och som ger olika kommuner friheten att forma insatserna efter ortsbestà ¤mda villkor. Men man har, i och med lagen, fà ¥tt ett enormt stort ansvar som innebà ¤r skyldigheten att hjà ¤lpa mà ¤nniskor att leva ett †normalt† liv utifrà ¥n flera samhà ¤lleliga aspekter. Man har med andra ord helt enkelt skyldighet att hjà ¤lpa dem som behà ¶ver hjà ¤lp. Det som jag fà ¶rst lade mà ¤rke till och tycker à ¤r nà ¤mnvà ¤rt à ¤r att paragraf 1 i socialtjà ¤nstlagen à ¤r av rà ¤ttighetskaraktà ¤r. Kan inte jag, eller du, som invà ¥nare i Gislaveds kommun eller i Tomelilla pà ¥ nà ¥got annat sà ¤tt sà ¶rja fà ¶r và ¥ra egna behà ¶vligheter har vi rà ¤tt att fà ¥ stà ¶d, ekonomiskt och socialt bistà ¥nd och kontinuerlig tillfà ¶rsel i livet. Skulle man hindras denna rà ¤ttighet kan man à ¶verklaga till domstol. Det à ¤r inte bara dem som arbetar inom †socialenâ €  som beslutar utifrà ¥n socialtjà ¤nstlagen, utan à ¤ven praxis và ¤gleder. Min uppfattning à ¤r att hela denna lag à ¤r skapad utifrà ¥n ett và ¤lfà ¤rdsresonemang som fà ¶rsvarar mà ¤nniskor och ger dem en skà ¤lig levnadsnivà ¥. Det à ¤r liksom grundlà ¤ggande fà ¶r hela và ¥rt samhà ¤lle. Samhà ¤llets socialtjà ¤nst skall understà ¶dja den individuelles rà ¤tt till sysselsà ¤ttning, ett hem och skolunderbyggnad. Soc. eller socialen, som ocksà ¥ mà ¥nga kallar den, skall kanalisera sig pà ¥ att gà ¶rs sig oberoende och fà ¶rbà ¤ttra och stà ¤rka individuella mà ¤nniskors och gruppers egna resurser, och i arbetet skall man ta stor hà ¤nsyn till mà ¤nniskans sjà ¤lvbestà ¤mmanderà ¤tt, heder och integritet. Socialtjà ¤nsten ska vara bra fà ¶r mà ¤nniskor som behà ¶ver ekonomisk trygghet, likasà ¥ social trygghet samt arbeta fà ¶r att gynna jà ¤mlika levnadsvillkor och verksamt deltaga i samhà ¤llslivet. Om man là ¤ser fà ¶regà ¥en de mening en gà ¥ng till fà ¶rstà ¥r man den som en ramlag, vilket medfà ¶r att arbetet kan se olika ut i olika kommuner. Allt arbete, allt som socialtjà ¤nsten bidrar och arbetar efter à ¤r grundar sig i en demokratisk och solidarisk synsà ¤tt, vilket à ¤r stà ¥ndpunkten och den basala grunden till hela systemet. Socialtjà ¤nsten ska à ¤ven kà ¤nna till och vara insatt i de aktuella levnadsfà ¶rhà ¥llandena i kommunen, vara med i samhà ¤llsplaneringen och hjà ¤lpa fram bra miljà ¶er exempelvis genom att influera pà ¥ olika beslut om bostadsomrà ¥den. Miljà ¶n i samhà ¤llet ska vara tillfredstà ¤llande fà ¶r barn och ungdom, gamla och alla andra som behà ¶ver stà ¶ttning ifrà ¥n samhà ¤llets sida som alltid ska vara fà ¶retagsam i denna frà ¥ga. De à ¥tgà ¤rder socialtjà ¤nsten tar till skall vara av god kvalitet och personal skall vara tillgà ¤nglig och som à ¤ven ska ha en anvà ¤ndbar skolunderbyggnad och eller erfarenheter. Fà ¶r att uppnà ¥ mà ¥len i socialtjà ¤nstlagen arbetar kompetent personal sà ¥som socionomer, psykologer, behandligsassistenter och socialpedagoger med dessa frà ¥gor. Man vill framfà ¶rallt fà ¶rebygga sociala problem hos individer och grupper. Ett, vad vi definierar som socialt problem, kan vara allt ifrà ¥n att hamna i ungdomsgà ¤ng, psykisk instabilitet, missbruk eller kanske familjegrà ¤l. Det finns ett samspel mellan individ, grupp och miljà ¶. Sà ¤tts detta samspel i obalans skapas sà ¥ledes ett socialt problem. Nà ¤r det har uppstà ¥tt gà ¤ller det, ur ett socialt behandlingsarbete perspektiv, att upptà ¤cka den, behandla den och slutligen là ¶sa problemet. Fà ¶r att kunna gà ¶ra det arbetar man pà ¥ olika plan: individ- och familjeinriktat, mellanhand nà ¤r det gà ¤ller att finna utvà ¤gar fà ¶r enskilda, social direktion och planlà ¤ggning, social samverkan, och fà ¶rà ¤ndringsarbete av samhà ¤llet. Det sociala arbetet innehà ¥ller mycket ped agogik vilket i sig à ¤r ett enormt stort à ¤mne, men det innebà ¤r bland annat att kunna motivera mà ¤nniskor till utveckling. Man hjà ¤lper och ger stà ¶d och rà ¥dgivning till de mà ¤nniskor som à ¤r utsatta pà ¥ nà ¥got sà ¤tt. Man vill kunna utveckla en individs eller en grupps egna resurser och insatser à ¤r att man alltid praktiskt arbetar med de involverade, exempelvis ger dem rà ¥d, informerar pà ¥ olika offentliga platser, har olika samtal som rà ¶r problemet, ger budgetrà ¥dgivning, utreder familjefrà ¥gor sà ¥som adoption eller kanske và ¥rdad av barn, och ekonomiskt bistà ¥nd. Alla dessa insatser à ¤r olika verktyg fà ¶r att kunna uppfylla de mà ¥l som anges i socialtjà ¤nstlagen. Bistà ¥nd ges till mà ¤nniskor fà ¶r att kunna tillfà ¤lligt hjà ¤lpa mà ¤nniskor att ge ekonomisk trygg som i sin tur leder till jà ¤mlika levnadsvillkor i samhà ¤llet. Som fà ¶rà ¤lder kan man fà ¥ rà ¥dgivning till hur man hanterar ungdomar i tonà ¥ren, vilket bidrar social trygghet, och som framfà ¶r allt fà ¶rebygger ytterligare sociala problem. Man stà ¤rker alltsà ¥ och hjà ¤lper till att utveckla de egna resurserna hos en individ eller grupp. Nà ¤r man arbetar med individer sà ¤tter man upp và ¥rdplan som innehà ¥ller syfte och mà ¥lsà ¤ttning med behandling gemensamt med klienten. Man arbetar alltid med respekt fà ¶r individens sjà ¤lvbestà ¤mmande och integritet. Han eller hon ska ha mà ¶jlighet att và ¤lja vilken form av stà ¶d man à ¶nskar. Det kan hà ¤nda att andra organ i samhà ¤llet mà ¥ste blandas in i arbetet. Man fà ¶ljer vissa principer exempelvis frivillighet och sjà ¤lvbestà ¤mmande som innebà ¤r att dessa à ¤r và ¤gledande i handlà ¤ggningen och att klienten sjà ¤lv bestà ¤mmer om han eller hon vill ta emot en viss insats. Givetvis à ¤r inte socialtjà ¤nsten kravlà ¶s, men man fà ¶rsà ¶ker sà ¥ là ¥ngt det gà ¥r att respektera dessa tvà ¥ principer. Man mà ¥ste ha en helhe tssyn i sina handlà ¤gganden vilket innebà ¤r att man inte bara ser till problemet, utan ocksà ¥ att detta ses till fà ¶rhà ¥llandet till den sociala miljà ¶n klienten lever i. Hà ¤r brukar ofta andra organ i samhà ¤llet komma in. Mà ¥nga har kanske samma problem men mà ¶jligheter att exempelvis fà ¥ ett jobb eller en bostad à ¤r olika, som kanske visserligen hade là ¶st ett visst problem, men att alla inte har samma fà ¶rutsà ¤ttningar till att fà ¥ ett jobb eller bostad. Dà ¤rfà ¶r ser man alltid till en helhetssyn. Det finns mà ¥nga andra principer exempelvis normalisering eller nà ¤rhet. Man vill ju gà ¤rna inte bli stà ¤mplad i samhà ¤llet eller kanske utpekad, och dà ¤rfà ¶r anvà ¤nder socialtjà ¤nsten principen om normalisering nà ¤r man fà ¶rsà ¶ker uppfylla mà ¥l. Jag gillar principen om nà ¤rhet eftersom jag tror att arbetet effektiviseras enormt mycket nà ¤r man delvis arbetar i klienternas trygga hemmiljà ¶. Man gà ¶r en behandlingsplan som ska fà ¶rklara behandlingsmetoderna och dess à ¤ndamà ¥l. Nà ¤r man talar om allmà ¤nt inriktade insatser kan man sprida info till offentligheten pà ¥ olika sà ¤tt om att det finns en socialtjà ¤nstverkamhet. Insatser som verkar strukturellt kan vara att man deltar i samhà ¤llsplanering. Som sagt à ¤r det ramlag vi fà ¶ljer vilket innebà ¤r att det ser olika ut i hela landet. Det à ¤r alltsà ¥ socialtjà ¤nstens insatser i samhà ¤llet som skall frà ¤mja mà ¤nniskor, stà ¶d och rà ¥dgivning i en mà ¤ngd olika frà ¥gor, socialt och ekonomiskt bistà ¥nd. Socialtjà ¤nsten hjà ¤lper dem som har problem med kanske relationer, i familjen, pà ¥ jobbet, i skolan, missbruksproblem, sociala tvister, fà ¶rmedla kontakt med andra samhà ¤llsorgan, upplysa offentligheten i olika frà ¥gor m.m. Allt à ¤r gott med dessa insatser och de mà ¥l som lagstiftningen satt upp. Men jag fà ¶redrar att blotta verkligheten som den à ¤r. Jag là ¤mnar ingenting oprà ¶vat i verkligheten. Om man granskar 1 kap 1  § inser man snart att socialtjà ¤nsten har nà ¤stan hand om alla sociala frà ¥gor och vilken enorm mà ¤ngd mà ¤nniskor dem mà ¶ter varje dag. Socialtjà ¤nsten mà ¥ste inte bara hjà ¤lpa alla mà ¤nniskor med problem, utan ocksà ¥ stà ¤ndigt tillhandahà ¥lla kommunmedlemmarna med information. Är det dà ¥ mà ¶jligt att samtliga à ¤renden hos socialtjà ¤nsten fà ¥r ett gott resultat? Det tror jag verkligen inte! Nà ¤r en lag à ¤r sà ¥ pass omfattande som denna stà ¤lls verkligen socialtjà ¤nstens arbete pà ¥ sin spets, minst sagt. Det finns massvis med fall som uppmà ¤rksammats i media nà ¤r mà ¤nniskor blivit dà ¥ligt behandlande av socialtjà ¤nsten. Jag tror inte det beror pà ¥ lagstiftningen, utan hur socialtjà ¤nsten i vissa fall tolkar l agarna. Tà ¤nk dig att ditt livsà ¶de jongleras hos socialtjà ¤nsten, som det faktiskt gà ¶r p.g.a. deras ansvar, och att du mà ¥ste fà ¶rlita dig pà ¥ dem. Tà ¤nk dà ¥ vilka konsekvenser det fà ¥r om du fà ¥r en felbehandling. Detta à ¤r bà ¥de brist pà ¥ lagstiftning och kunskap. Myndighetsoffer som stà ¥r hjà ¤lplà ¶s har uppmà ¤rksammats i †kalla fakta† mà ¥nga, mà ¥nga gà ¥nger och det beror bland annat pà ¥ socialtjà ¤nstlagens ibland alltfà ¶r tunga mà ¥l: pensionà ¤rer som lever isolerat som samhà ¤llet inte bryr sig om, unga par som inte fà ¥r behà ¥lla sitt barn p.g.a. deras à ¥lder m.m. Ska jag vara helt à ¤rlig tror jag inte pà ¥ att alla som arbetar inom socialtjà ¤nsten strikt och plikttroget fà ¶ljer vad som stà ¥r i socialtjà ¤nstlagen. Myndighetsoffer à ¤r konsekvenser av slarv ifrà ¥n personal nà ¤r det handlar om att sà ¤tta sig in en klients fall. Mà ¥len à ¤r allomfattande och pekar tydligt pà ¥ vad socialtjà ¤nstlagen stà ¥r nà ¥gonstans. Nà ¤r man ser till missbruk inriktas lagen generellt till att reducera knarkandet, men helst avbryta det helt. Frivilligheten och rà ¤tt till sjà ¤lvbestà ¤mmande ser jag som viktiga và ¤gledningsprinciper i mà ¥lstrà ¤van. Man nà ¤mner inte ohà ¤lsa, men jag drar slutsatsen av att det som utgà ¶r hinder fà ¶r socialtjà ¤nstens mà ¥l kan vara en bidragande effekt till ohà ¤lsa, och att detta skall fà ¶rhindras? Alla insatser som gà ¶rs skall vara av hà ¶g kvalitet, och att man ska fà ¤sta avseende vid etiska perspektiv, och ekonomisprincipen ska beaktas givetvis. Nu menar jag inte att det handlar om snà ¥lhet, utan mera om stà ¶rsta mà ¶jliga effekt pà ¥ stà ¶rsta mà ¶jliga antal. Dà ¥ har man rà ¥d att hjà ¤lpa fler och fà ¶rdjupat arbete. Allt som gà ¶rs, alla insatser ska fà ¶lja ett mà ¥l. Mà ¥let poà ¤ngteras mycket har jag mà ¤rkt. Livskvalitete n ska nà ¤stan vara garanterad. Vad jag menar med †garanterad† à ¤r att det ska finnas en social situation som à ¤r ordnad. Det ekonomiska stà ¶det man fà ¥r là ¤gger tonvikten pà ¥ ett là ¥ngsiktigt uppehà ¤lle, och inte fà ¶r en kort period pà ¥ nà ¥gon dag. Fà ¶r ungdomar och yngre gà ¶r man ett tydligt stà ¤llningstagande som fokuserar pà ¥ stà ¤ndig utveckling, och att alla ska ha samma goda fà ¶rutsà ¤ttningar som innefattar uppfostran, skolning skydd frà ¥n à ¶vergrepp osv. Ã…lderstignare mà ¤nniskor ha rà ¤tt att bo sjà ¤lva och vara oberoende, om de sà ¥ à ¶nskar, och om fà ¶rutsà ¤ttningarna finns. Ännu en gà ¥ng betonas rà ¤tten till sjà ¤lvbestà ¤mmande och myndigheternas makt. Mà ¤nniskor som har nà ¥got funktionshinder ska fà ¥ sina sà ¤rskilda behov tillgodosedda och leva som vilken annan mà ¤nniska som helst i samhà ¤llet. 2. Nà ¤r man anvà ¤nder begreppet missbruk syftar man oftast pà ¥ en skadlig anvà ¤ndning eller misshantering av en beroendeframkallande farmaceutisk produkt som exempelvis droger och alkohol. Men det kan ocksà ¥ handla om mat, spel, sex och diverse andra saker som man kan miss-bruka. Konsekvenserna av ett missbruk kan leda till psykiska, fysiska, ekonomiska och social problem hos den direkt drabbade, d.v.s. missbrukaren sjà ¤lv och de nà ¤rmsta slà ¤ktingarna. Men de indirekt inblandade kan ocksà ¥ pà ¥verkas negativt som exempelvis arbetskamrater och lagkamraterna. En fà ¶ljd frà ¥n missbruk kan là ¤gga hinder i và ¤gen fà ¶r fà ¶rhà ¥llandet mellan missbrukaren och hans eller hennes omgivning. Det kan innefatta alltifrà ¥n jobb till privatekonomi. En missbrukare, à ¤r en mà ¤nniska som repetitionsvis brukar nà ¥got, exempelvis alkohol à ¶ver den mà ¤ngd som à ¤r kontrollerbar och riskerar att gà ¶ra sig sjà ¤lv och andra illa, direkt och indirekt. Om man exempelvis kà ¶r bil och samtidigt à ¤r drogpà ¥verkad sà ¤tter man andra trafikanters sà ¤kerhet pà ¥ spel, och inte endast sin egen. Ett annat sà ¤tt att beskriva ett missbruk à ¤r genom spelmissbruk. Om man gamblar sà ¥ pass mycket att spelaren anses tappa kontrollen à ¶ver sitt eget bruk, leder det inte bara till att det tryter i plà ¥nboken fà ¶r denne, utan bà ¤ddar ocksà ¥ fà ¶r psykiska besvà ¤r, som exempelvis depression eller till och med repetitionsmà ¤ssiga vredesutbrott pà ¥ ens egen familj. Alkohol, bà ¥de en trogen dryck till middagen och en festfixare, men ocksà ¥ và ¥rat lands stà ¶rsta folkhà ¤lsoproblem, sociala problem och beroendeframkallande medel. Jag kà ¤nner personligen ett par alkoholister och jag har samtalat med dem mà ¥nga gà ¥nger om deras missbruk. De har berà ¤ttat om konsekvensen av att vara en alkohol missbrukare som har lett till bà ¥de avsked frà ¥n jobbet och familjegrà ¤l. Ett alkoholmissbruk, eller alkoholism, giver sà ¥ledes konsekvenser bà ¥de fà ¶r en sjà ¤lv, och andra. En alkoholist har ingen kontroll à ¶ver hur mycket han eller hon konsumerar det beroendeframkallande medlet. Antingen vet man inte om det, eller sà ¥ har man slutat bry sig. Grà ¤nslinjen mellan missbruk och vanlig konsumtion à ¤r hà ¥rfin. Den som à ¤r alkoholist dricker stora mà ¤ngder alkohol upprepande gà ¥nger, mestadels flera gà ¥nger i veckan, beroende pà ¥ hur stor tillgà ¤ngligheten à ¤r, d.v.s. hur mycket pengar man har att là ¤gga pà ¥ sprit. Det ekonomiska problemet kan leda till ett annat problem, att man gà ¥r in pà ¥ macken och kà ¶per T-Rà ¶d eftersom det à ¤r billigare och effektivare, dricker det, och direkt fà ¥r fysiska konsekvenser. Problemen hà ¤nger ihop med varandra fà ¶r en missbrukare. Vem blir en alkolist? Det finns ingen som kan svara pà ¥ det, men det kan bero pà ¥ taskiga hemfà ¶rhà ¥llanden som socialt arv, psyksiska besvà ¤r, att exempelvis farsan druckit mycket, eller som vissa pà ¥stà ¥r, att det har genetiska orsaker. Det à ¤r kommunen som har ansvar fà ¶r att invà ¥narna fà ¥r hjà ¤lp och stà ¶d fà ¶r sitt missbruk (2 kap 2  § SoL). Socialtjà ¤nsten har skyldighet att som uppgift se till den som lider av alkoholism fà ¥r hjà ¤lp som ska leda till ett missbruksstopp. Det à ¤r socialtjà ¤nstens ansvar att planera samtidigt som man har en à ¶msesidig fà ¶rstà ¥else fà ¶r missbrukaren och socialtjà ¤nsten kommer att rà ¤tta sig efter planeringen ordentligt (5 kap 9  § SoL). Om man som missbrukare vill ha hjà ¤lp att bli fritt sitt missbruk hjà ¤lper en socialsekreterare till denna att là ¤gga fram en planering och insatser som passar missbrukaren. Det à ¤r viktigt att sà ¥ là ¥ngt som mà ¶jligt fà ¶lja de principer som socialtjà ¤nsten arbetar efter. Behandlingen kan se ut pà ¥ olika sà ¤tt eftersom alla fall behandlas olika. Ibland gà ¥r det bra med à ¶ppen och frivillig và ¥rd som kan innebà ¤ra exempelvis information, rà ¥dgivning, kontaktperson och behandling sklinik. Men ibland kan missbruket vara sà ¥ pass tungt att man mà ¥ste tvà ¥ngsvà ¥rda klienten, och tar dà ¥ stà ¶d av 2-3  § LVM. Meningen med tvà ¥ngsvà ¥rden à ¤r dock att motivera klienten till fortsatt frivillig behandling som inte à ¥terfinnes i LVM. Tvà ¥ngsvà ¥rd infà ¶rs om det exempelvis inte finns nà ¥gon annan metod eller insats som hjà ¤lper missbrukaren att komma ifrà ¥n sitt missbruk (4  § LVM). Nà ¤r socialtjà ¤nsten fà ¥r in en anmà ¤lan pà ¥bà ¶rjas en fà ¶rhandsbedà ¶mning. Utifrà ¥n den bedà ¶mer man om den drabbade behà ¶ver hjà ¤lp med eventuella missbruksbekymmer. Av mina egna erfarenheter av alkoholister vet jag att mà ¥nga av dem inte arbetar och inte behà ¶ver behandlingshem och bor sjà ¤lva. Dessa har sà ¥ledes ekonomiskt bistà ¥nd. (4 kap 1  § SoL) Hur pass stor effekt har socialtjà ¤nstens ansvar och insatser haft pà ¥ missbrukare och fungerar egentligen systemet som jag precis beskrivit? Fà ¶r att ta reda pà ¥ det granskade jag là ¤nsstyrelsens à ¥rliga rapport som visar att antalet missbrukare i samhà ¤llet har à ¶kat under 10-talet och att det rà ¥der stora brister i socialtjà ¤nstens arbete. 40 % av alla missbrukare har barn, vilket à ¤r orovà ¤ckande. Jag tror det beror mycket pà ¥ uppsà ¶kandearbetet, och att det à ¤r là ¤ttare sagt à ¤n gjort att motivera till và ¥rd och behandling. Jag vet sjà ¤lv att dà ¤r jag bor, i Gislaved, inleds inte behandlings av ungas missbruksproblem fà ¶rens missbruk har pà ¥gà ¥tt under en viss tid. Det beror inte pà ¥ att man inte vill behandla ungdomarna, utan mer fà ¶r att det inte gà ¥r att nà ¥ dem och upptà ¤cka problemen innan de bryter ut. Exempelvis har jag aldrig sett Socialstyrelsen nà ¥gon annanstans à ¤n i radio och TV. Det à ¤r dà ¤rfà ¶r kommu nens fel att handlà ¤ggarna inte fà ¥r mer gjort anser jag. Rapporten visar à ¤ven att det rà ¥der dà ¥ligt samarbete mellan de olika myndigheterna som skall samarbete med socialstyrelsen i frà ¥gan om missbrukare. Det finns ocksà ¥ brister i hur man là ¤gger upp ett à ¤rende och hur man gà ¶r olika prioriteringar. Avslutningsvis skulle jag vilja sà ¤ga att det inte à ¤r systemet som brister, utan personalen och deras arbetssà ¤tt som i vissa fall inte à ¤r tillrà ¤ckligt effektiva. Det à ¤r oerhà ¶rt và ¤sentligt att mà ¤ta konkreta effekter av socialstyrelsens mà ¥l fà ¶r att kunna fà ¥ ett bà ¤sta resultat. Frà ¥gan à ¤r bara vem som ska mà ¤ta dem, och hur? Ska det vara missbrukaren eller socialstyrelsen sjà ¤lva, missbrukarens familj eller nà ¥gon annan? Myndigheterna mà ¥ste samarbeta mer med varandra och vara bà ¤ttre pà ¥ att informera allmà ¤nheten om alkoholism, framfà ¶rallt fà ¶r unga mà ¤nniskor som à ¤r sà ¥ là ¤ttpà ¥verkade. Det hà ¤r à ¤r inte bara ett ansvar som socialstyrelsen skall ta pà ¥ sig enligt mig. Alla i samhà ¤llet ansvarar fà ¶r dem som lever i den.